Frankrike runt på en ostbricka heter ett kapitel i boken Ett år runt Antibes. Det inspirerade mig till att köra tema ost i ett par veckor på kontot Rivieran inom räckhåll i sociala medier. Kontot har samma namn som en annan bok, en som är skriven med tåginspiratören Maria Unde Westerberg. Vi växeldrar och delar olika innehåll på kontona. Jag brukar numera även posta en del av det jag lagt på instagram här på webbsajten för att det ska bli lättare att spara och länka till. Här kommer därför lite nedslag hämtade från sociala medier.
Franska getostar med kastanjelöv
Först ut: getostar med kastanjelöv. Där har jag två. Det ena är Banon som är den enda osten från regionen PACA (Provence – Alpes – Côte d’Azur) som är ursprungsmärkt eller har AOP-status. Den tillverkas av mjölk från getter som betar runt den lilla orten Banon i bergen bland lavendelfält. Banon är lätt att känna igen då varje ost är inlindad i fem-sex bruna kastanjelöv och ombundna med ett snöre. Löven både skyddar osten och ger den färg och smak.
Jag var länge skeptisk och bar hem mitt första exemplar när jag hade sällskap så att jag skulle kunna tvinga på de andra resten om den vid provsmakning skulle visa sig vara gräslig. Det var ett misstag. Det visade sig snabbt att problemet var att osten var i minsta laget att dela på.
Nästa getost, Mothais sur Feuille, ligger med ett ensamt kastanjelöv. Den kommer från västra Frankrike, Poitou-Charentes, och är heller så dum. Den är lite lättare att få tag i tycker jag så det blir faktiskt oftare den, även om Banon är mer lokal.
Handla ost på marknad eller specialbutik
De två Mothais sur Feuille ostarna på bilden ovan var köpta på olika ställen. Den ena har jag köpt på mataffären Carrefour och den andra på ostbutiken på Rue de la République i Antibes. Jag minns inte prisskillnaden nu men den var ganska stor. I detta fall tyckte vi osten från Carrefour var bättre men oftast är det tvärtom. Ostbutiken har också mycket större urval. Kanske var den från ostbutiken lite väl ung, kastanjebladet var fortfarande lite grönaktigt. Det är förstås äkta kastanj och inte blad från hästkastanj.
Bäst ost just nu tycker jag ändå att jag hittar på marknaden. Det är inte lika bra som den legendariske osthandlaren som tyvärr sålde sin rörelse 2016 till några som höjde priset och sänkte utbudet. Men det är fortfarande där jag hittar de bästa ostarna. Jag handlar både gamla favoriter och testar nya ostar där. Generellt blir det mer och mer chèvre, get, och brebis, får, bland mina inköp.
Bästa potatisgratängen med ost
Saint Marcellin är en ko-ost som ofta säljs i små lerkrukor som man kan ställa in i ugnen. Den sägs ha varit stjärnkocken Paul Bocuse älsklingsost. Jag använder den gärna i potatisgratäng. Då passar gratängen ännu bättre till mitt favoritvin (vilket det är kan du läsa i Ett år runt Antibes).
Varm ost är poppis bland de som kommenterat mitt osttema i sociala medier. Nicole Sundberg berättade att hon brukar ugnsbaka Mont d‘Or. Peter Thunander undrade om någon friterar Camembert nuförtiden.
Svaret på denna fråga är ja. Menyn ovan är aktuell och kommer från restaurangen l’Instant i Nice.
Det var tema ost för denna gång. Det är ett favorittema som jag bloggat om många gånger tidigare men det finns alltid fler ostar att prova, åtskilliga hundra faktiskt.